Inlägg om saknad av tid

Läste en väns inlägg om saknaden av tid som småbarnsförälder.
Ärligt talat så sa Patrik till mig när vi planerade Agnes att vi kommer ha mycket mindre tid.
Visst, tänkte jag. Det förstår man ju, men att det skulle finnas så här lite tid emellanåt är lite svårt att föreställa sig.

Det är som Johanna skriver att man ska göra alla vardagssysslor, (vilket har blivit ännu mer med hus) jobba, vara med Agnes och varannan vecka umgås med tjejerna .

Jag pratade med Johanna igår på telefonen vilket inte hänt på säkert 1,5 månad.
Johanna började med att hon sa att hon hade så dåligt samvete men sa snabbt att det har jag med. Det är skönt att veta att vännerna finns där trots att min tid är begränsad just nu.

Om man inte haft barn så hade man säkert tänkt att "ett telefonsamtal hinner man väl alltid med".
Absolut klart men hinner med, men tankarna är tyvärr på annat håll när man är klar med alla sysslor. Efter barnen lagt sig så ska man ofta fortsätta plocka eller göra det som inte hanns med innan läggdags. När man är klar är man bara sugen på tystheten, sitta o bara vara i soffan eller ta ett bad.
Jag är ledsen att mitt liv är så inrutat och att det är som det är just nu.
Ni ska veta alla vänner ute där att ni finns alltid i mina tankar.
Tanken/viljan finns alltid att jag ska höra av mig men ofta hamnar det bara i en tanke eftersom man blir avbruten i tanken av något som händer i ekkorhjulet.

Hoppas ni förstår och väntar på att tiden kommer tillbaka till mig.
Ni betyder precis lika mycket som innan. Om än lite mer.

Älskar er.
Kram