Nu har det hänt igen...Jag har bokat upp mig för mycket...
Förra veckan så hade jag inplanerat nästan varje dag, denna veckan har det varit fullt ös både med kundaktiviteter på jobbet och fullt i kalendern varje kväll. Nästa vecka är det månd-ons inplanerat och ledig en dag och sen borlänge och jul. Nej det vart helt enkelt för mycket för en Maria.
Jag gillar ju att kunna vara hemma någon gång och andas ut men det fanns det inte någon tid för.
Patrik nämnde till mig i torsdags att ta det lugnt nu så du inte blir så stressad. Sov hemma om du känner att du vill det...nejdå det är lugnt sa jag och fortsatte i samma tempo =) nej det gick till kvällen och då började magonten och huvudvärken komma som på beställning.
Efter stjärnklart i torsdags somnade jag gott...
Stressade hem på fredagsmorgonen och skulle fixa vad jag skulle ha på mig till alingsås och vår afterwork. Så fort jag tänkte på att jag skulle iväg på kvällen så kände man sig hyperstressad och ont i magen. Blev för mycket helt enkelt. Tänkte att "skärp dig" det blir bättre på eftermiddagen...men när jag gick till jobbet messade jag Johanna och sa att det blir nog inget alingsås för mig.
Kände mig som världens svikare...men fick världens gulligaste svar.
Det är väl klart att dom kommer ha kul utan mig. Varför tror man att världen faller ihop om man inte är med på allt?
Alla grejer som man bokar upp tycker man ju är skit roliga. Då vill man vara med och man bokar upp sig.
Träffa folk som inte man träffat på länge.
Sen när man måste boka av när det blir för mycket...då mår man dåligt av det också och känner sig som en svikare och gör folk besvikna.
Hoppas mina vänner fattar min situation. Det tror jag dom gör. De har varit med om detta förrut.
Jag har ju levt lite i min kärleksbubbla nu i drygt 4 månader och tror det är lite dåligt samvete som gjort att man vill vara med på allt också. Jag vill inte bli en sån som alltid bara är med min kille.
Det är en ovan situation att ha kille. Var ju ett bra tag sen sist. Ibörjan var det nog lite som att "jag måste njuta nu"...
Jag och Patrik har träffats i stort sätt varje dag sen vi började träffas. Tror det är typ 5 dagar högst på över 4 månader som vi inte träffats alls på. Sen när jag varit till Borlänge självklart också.
Det är inte att vi är med varann 24 timmar om dygnet för det händer sällan, men sover ihop eller träffas en stund. I början så sprang han ned och vi pussades utanför hans port när han hade barnen. Sa att han skulle ned till tvättstugan. 2 min pussandes utanför hans port och sen gick jag hem till mig...men vi träffades i alla fall.
Han sa igår att jag inte behöver ha dåligt samvete för att vi ska ses. Han sa att vi har ju setts i stort sätt varje dag sen vi började träffas så känn aldrig så.
Båda vill ju ses varje dag så det är ju inget problem men det han menade var att känn aldrig stress över det.
Mitt nyårslöfte får blir att inte boka upp sig så satans mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar