Jobbiga dagar

Hej alla vänner,
Sitter här nu med huudvärk som hållt i sig sen igår.
Har inte hjälpt med tabletter heller. Snart ska jag ta 2 treo och lägga mig för att göra ett nytt försök att få bort den.

Det har som sagt varit jobbiga dagar.
Vi har sagt upp folk på mitt jobb och det blir alltid en jobbig stämning när det görs.
Dom som blivit uppsagda blir så klart ledsna och vi som är kvar kommer sakna dom som går.
Det har varit mycket tårar på jobbet blandat med skratt, men det är ändå en tryckande stämning på jobbet och med all rätt skulle jag väl säga.
Även om alla som gick nästan var förberedda på det så blir det ändå så definitivt när man får det på papper.
Fy va jobbigt och bli uppsagda och inte veta vad som händer näst och så som det ser ut på arbetsmarknaden just nu.
Jag har försökt att stötta så gott det går men man vet ju knappt vad man ska säga.

Nu är jag inte jag uppsagd. Strecket drogs precis innan mig och jag är såååå himla glad att vara kvar men ändå så är det lite både och känsla. Samtidigt som man är så glad så blir man ledsen när ens vänner får gå och tankarna går ändå rätt ofta till att "det kunde lika gärna varit jag".
Man känner sig nästan skyldig för att få vara kvar. Vet att det inte är mitt fel och att man inte ska känna så, men jag gör det. Det går väl över men ibland känns saker och ting orättvist.

Nog sagt om det.

Nu har ni fått anledningen varför jag inte orkat/velat skriva.
Bara så ni vet så mår jag bra men som sagt en konstig känsla ligger över en, men vet att den går över.

Imorn har vi morgon möte och säkert få reda på en del som kommer hända på kontoret nu.

Viktväktar fortfarande. Känns så konstigt att man skulle gå ned i vikt av det här när man är så mätt som jag är nu...men vi får väl se.

Hoppas jag gör rätt.
Imorn blir det promenad till jobbet igen och om jag får bort huvudvärken så ska jag på spinning också. 45 minuter..får se hur det går.

Stor kram och ta hand om er