onsdag 21 januari 2009

Min fina barndom

När jag skrev om Lasse i tidigare inlägg så tänkte jag så mycket på vilken underbar barndom jag har haft.
Jag har den BÄSTA familjen som man någonsin kan ha.
När man pratar med sina kompisar och dom berättar om sina familjer och att deras familj är splittrad eller den kontakten man har så tänker man på hur lyckligt lottad jag är.
VI (jag och min syster) har alltid känt oss älskade, värdefulla,trygga och lyckliga.
VI har alltid fått massa uppmärksamhet, kärlek och mamma och pappa har alltid gjort allt för oss.
Nu menar jag inte så att man varit väldigt bortskämd men dom har alltid varit där!
Det är nog det bästa med dom att dom ställer upp i vått och tort.
Aldrig behövt känna att dom är besvärade av att skjutsa eller hämta om man helt plötsligt kände att jag skulle vilja åka hem istället för att sova hos någon.
Alla myskvällar i soffan. När hela familjen satt i soffan och man tyckte att pappa tog för mycket dipp till chipsen =).
När mamma har fått sina skrattanfall när vi legat i samma säng och hon gör ifrån sig någon konstigt ljud...hahaha.
Även när man som tonåring och lite besvärlig när dom stått och väntat och man inte dykt upp, eller varit väldigt sen. Det kan jag känna att jag kan få dåligt samvete för, men så är det väl när man var tonåring antar jag.
Dom har tålamod som heter duga! Visst har dom rytit i åt oss men inte alls i onödan.
Alltid kärleksfulla och älskat oss kravlöst.
Vi har alltid hittat på roliga saker.
Furuvik, Liseberg, Öland, utomlands, Camping med Gräsviks husvagn.
Sedan alla smågrejer vi gjort som man inte tänker på idag kanske.

Älskar dom för att dom varit med och format personen jag är idag.
Jag är den jag är idag tack vare dom!
Jag älskar verkligen er!
Står jätte nära min familj och jag det är därför jag åker hem så ofta som jag gör. Jag saknar dom för mycket annars. Nu gör syrrans barn också sitt...
Det är kanske är därför jag känner att även om jag bor i Göteborg så är fortfarande Borlänge hemma. Älskar att åka hem!
Mamma och pappa har sagt till mig att jag alltid kan åka hem. Även om jag känner att jag inte har råd någon gång så betalar dom resan hem. Jag ska aldrig känna att jag saknar dom så mycket och kan inte komma hem.

Jag blir väl lite extra känslosam nu också i och med att jag ska åka hem imorgon=)
Jag har aldrig sagt detta till dom men ville att dom skulle veta detta!

Står även min mormor och Lasse nära.
Vi har alltid kunnat springa dit och leka eller bara äta lite hallon, gräslök och vinbär om vi var sugna.
Mormor och Lasse bodde bara 2 gator bort så det var inte långt att gå.
Lekte massor, spelade krocket eller något annat kul. Kom ihåg att dom alltid hade Chocklad glass pinnar...kommer inte ihåg vad dom heter. Från glassbilen i alla fall.
Mindie vår älskade hund som vi hade älskade att vara där också.
Älskade Lasse, hon slängde jämt upp sig i knät på honom och låg inte alls som en hund ska =).
Sen när vi sa, ska vi gå hem till mormor. Då sprang hon fortare,fortare och så när vi kom in till mormor så satte sig Mindie framför kylskåpet. Då skulle hon minsann ha skinka..haha
Mormor och Lasse är också helt underbara och har gjort sitt till min och syrrans barndom.

Jaha nu får jag sluta innan alla bara stänger ned och inte orkar läsa mer.
Här kommer 2 kort på mina älskade föräldrar!


Pappa med syrrans Casper

Mamma på Liseberg =). Tog på sig en snygg hatt där inne...haha

2 kommentarer:

  1. Åh vad fint skrivet gumman! Visst är det alldeles underbart att ha en sån fin familj! Vi kan skratta oss lyckliga!
    Massa kramar från Wien

    SvaraRadera
  2. Hej gumman.

    Jag är nyss hemkommen från Sthlm och uppdaterar mig lite här hos dig. :)

    Hoppas du får det mysigt i Ble och i Sthlm till helgen.

    Familjen betyder så mycket. Känner igen mig i varje ord du skriver i princip. Läste en artikel på Aftonbladet idag om en kille som förlorade sin fru och bebis i en bilolycka. Han hann bara rädda sig själv och den 4-åriga dottern. Länk till artikeln: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4234807.ab

    Det fick mig att tänka till igen. Att man ska vara lycklig över det man har och att man inte ska vara rädd för att berätta för dem man älskar att man gör det, för en dag kan det ju faktiskt vara försent.

    Så gumman...jag älskar dig. :)

    Kramar J.

    SvaraRadera