måndag 6 juli 2009

Refluxsjukdom?

Halloj.
Jag överlevde den hemska gastroskopin.

På väg till spårvagnen som skulle ta mig till Lundby sjukhus.
Sjukhuset ser ut som ett ruckel nästan på utsidan , men alla va så himla gulliga som jag träffade.

Ni som inte vill veta hur det var och hur undersökningen går till så kan ni sluta läsa här =)

Jag kom in snabbt. Tid 0740.
Satte mig på britsen och såg hela maskineriet och den hemska slangen.
Fick bedövnings spray i svalget. Är nästan lite slibbigt för det känns väldigt konstigt när man ska svälja. Känns som det är stop och det inte går.
Sen så var det dags att lägga sig.
Har gjort det en gång innan så jag visste ju nästan vad jag hade och vänta mig.
Sedan får man en grej som man biter i och som slagen ska föras ned med.
Jag trodde nästan jag skulle bita sönder den när man låg och kräktes som värst.
Slangen är inte mer än 1 cm i diameter, men den känns rätt stor när den kommer ned i halsen.

Det känns ungefär som om du stoppar fingrarna i halsen och framhäver kräkreflexen.

När de kommer till svalget så måste du försöka svälja så de kommer ned och det är ju hyffsat lätt med en slang i halsen =)
Sen börjar det jobbiga när de går ned i halsen...Det är då du ligger och kräks...
Eller kräks och kräks, det kommer ju inte nåt eftersom du inte får äta eller dricka 6 timmar innan undersökningen.
Idag var det värre än förra gången...eller så är det jag som glömt bort det.
Det kändes som jag låg och kräktes konstant i 15 minuter någonting, emellan åt så går det att bara ligga och andras, men när det ska fortsätta nedåt ja då är man där igen.

Det som är rätt kul är att man kan titta på en skärm samtidigt. Du ser hela din hals hur den ser ut. Det är jätte häftigt.
Efter en stund sa doktorn nåt att titta här, det kan vara det här som är problemet...ok ska jag försöka koncentrera mig nu också...haha

Kände där efter ha kräks i en 10 minuter nånting kände jag bara att nej nu får det vara över.
När dom sedan börjar dra upp slangen så går det rätt snabbt och då är det ju lugnt.

Det är ett jobbigt ingrepp, men det tar bara ca 20 minuter.
Det är bara att bita ihop. Även om det är jobbigt så vet man att det snart är över och man får försöka att fördriva tiden på att titta på tv-skärmen.

Tittade mig i spegeln efter hela ingreppet och man är inte snygg. Ligger ju och gråter och svettas för att det blir jobbigt samtidigt som man är spänd.
Hade inte tagit bort maskaran sen igår och den hade runnit...haha



Hemma och svettig efter promenixen hem.


Kanske detta jag har.
Ska sätta mig och läsa igenom lite och hämta min medicin.

Vad var det för fel på mig då.

De tror att det är så att jag har fått sura uppstötningar som har lagt sig som en beläggning eller något liknande runt en maghålsöppning eller magmunnen kanske det heter...(Linda lä nog skratta nu åt mina försök att förklara detta)
Eftersom det blivit en beläggning runt där så kan inte den vidgas på samma sätt den ska göra när maten kommer och ska ned. Det är därför jag måste dricka massa vatten så att det skjuter på lite...och hjälper maten ned.

Min doktor trodde att jag skulle bli bra med hjälp av medicin som jag ska äta i 3 månader.
Han trodde att jag skulle känna skillnad efter bara några dagar.
Känns otroligt om det skulle bara vara så enkelt...men jag har hoppet uppe!

Om nu detta inte skulle fungera så ska jag få göra en ny härlig gastroskopi och blåsa upp matsrupen eller vad han nu pratade om. Jag lyssnade lite med ett halvt öra där för jag förstod inte riktigt. Tänkte att jag tar det om det kommer till det.
Doktorn sa iaf att det inte var något komplicerat utan rätt lätt gjort. Så det tror jag på =)

Nej nu ska jag se om receptet han skickade har kommit in...krånglade lite och sen hoppas jag på att bedövningen släppt i halsen så jag kan äta lite.

Kramkram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar